Jag kan ha låtit aningen deppig i tidigare inlägg där jag gick på om att inte fått något positivt gensvar från några arbetsgivare. Tror det var karma. Eller helt enkelt hårt arbete som visade sig idag. Efter ytterligare en cv-runda på stan och sedan en koll på finn efter nya jobb kändes det som jag sökt varenda ledigt jobb som jag på minsta lilla sätt kvalificerar mig till. Och bom så ringde telefonen. Visst. Jag ropar inte Hej än. Men en intervju är bättre än sjutton nej-mail.
Och så var ju Hugo på två lyckade intervjuer igår som han får svar ifrån på tisdag. Det skiner lite extra idag. Man får ju ändå hoppas på det bästa. Annars är det bara att fortsätta vara enträgna och stå i. Det är väl det vi kan bäst nu.
Efter min cv-runda var jag helt slut (läs; huvudet gav mig dödslängtan) och gjorde inte mer än att öppna postkassen, dit vårt (mitt) första paket hade levererats, Tack mamma, sätta mig framför tvn och sedan gå och lägga mig. Så klockan fem när de ringde om intervju låg jag och sov. Good girl. Men jag vaknade ju och jag tror inte han misstänkte att jag sov. (hoppas) Efter min tupplur har jag sett på OS och Hugo har lagat mat till oss. Han kan han! Nu ska vi se på ett avsnitt av Suits och sen ska jag ladda inför min arbetsintervju på bästa sätt. Sova. Godnatt på er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar